Förra veckan var vi tio Legendguider som samlades i den Schweiziska
Världscupsbyn Lenzerheide för att förbereda för en stor grupp gäster. Johan,
Anna, Bagarn, Mike, Chris, Karin, Cia, Hasse, Jossan och jag. Efter en
benhård förhandling delades förberedelserna upp emellan oss och Cia,
Mike, Jossan och jag fick göra grovjobbet. Vi skulle köra runt och kika på
restauranger i det östra systemet. Slitsamt. Det borde vi hinna innan lunch.
Och innan dusch och klädbyte. Och innan färden skulle gå till Zurich och vi
skulle möta de första ankommande gästerna.

Det hade snöat i närmare 36 timmar och bara systemets nedre liftar var
öppna. På väg upp hände nu fyra fantastiska saker samtidigt.  När blir det
så? 1. Kabinbanan till toppen på högsta berget i Lenzerheide systemen, 
Rothorn 2861 möh, öppnar mirakulöst. 2. Vi kommer med den första kabinen
till toppen. 3. I kabinen står ägaren till superhäftiga Hotel Kurhaus, Giancarlo,
som undrar om vi vill åka med honom och hovmästaren Katharina. Giancarlo
är född och uppväxt i byn så detta är hans bakgård och lekplats. 4. Samtidigt
skingras molnen och himlen blir den blåasteblå. Jackpot!

Cia och Jossan i förväntansfull väntan på kabinen som just börjat gå.

Giancarlo visar oss kantarellställe efter kantarellställe…

Vi är 6 åkare som lägger 6 spår. Mike, Jossan och Giancarlo garvar i kapp.

Jossan och Mike beslutar att vi hoppar över lunchen.

Cia flyter fram i allt det vita som aldrig tycks ta slut. Beslutet att även hoppa
över dusch och klädbyte har aldrig varit lättare.

Trots att fler åkare har hittat upp på berget nu kan vi inte sluta. Efter detta åket
sitter mitt leende i hela veckan.

Med flera minuters marginal möter vi våra gäster på Zurichs flygplats. De är
sååå varmt välkomna!

Ibland har man tur! Tatiana