Freeride, dag 3 med sol, puder och bad - Alpine Legends

Freeride, dag 3 med sol, puder och bad

Idag var alla laddade till tänderna. Solen sken från en vykortsblå himmel
och det fanns ingen tid att förlora. Efter en god natts sömn så var det bara
att sparka igång.

Inga sura miner en sådan här dag, trots att det var den kritiska tredje dagen.
Statistiken säger att de flesta benbrott inträffar denna dag.

Vi packade ihop våra prylar och styrde minibussen mot ytterligare en av
byarna i Val d’Anniviers, St. Luc. I liften på väg upp så fick jag ett telefonsamtal
från en av grabbarna i Free Radicals filmteam. Dom hade sett vår bil och
undrade vart vi var på väg. När dom hörde att vi var på väg till St. Luc så blev
det även deras val. Det kändes enligt deras egen utsago, tryggt att Alpine
Legends skulle dit, för då är det garanterat bra snö där.

Dagens första topp som skulle bestigas var Bella Tola på drygt 3000 meters
höjd. Tråkigare utsikt kan man starta dagen med.

På toppen var det inte bara Bagarn som blev nästanreligiös. Kändes som
om vi lyckades spana in de flesta av Alpernas 4000meters toppar.

Det var inget bråk om vem som skulle åka först i dag heller. Det fanns snö
så det räckte om man säger så. Även detta åk hade en sådan där märklig
förmåga att aldrig vilja ta slut.

Här är det Holmvik som ger sig iväg för att utforska det vita guldet. Vi andra
kan bara vänta på vår tur och njuta av utsikten.

Vi fick användning för stighudarna idag också. Två gånger klistrande vi på
dom för ett par kortare promenader. Där emellan lyckades vi klämma in
ett lite brantare åk ner till dammen bakom Schwartzhorn.

Efter dessa strapatser så var det en sen välförtjänt lunch som serverades
uppe i Chandolin. Efter mycket pasta, ett par espresso med tillhörande
blåbärspaj bestämde vi oss för att vi var klara med Val d’Anniviers för denna
gången. Vi sladdade tillbaka till St. Luc och hoppade in i minibussen till
tonerna av Kiss gamla hit Detroit Rock City. Det har blivit tradition att köra
den på högsta volym när vi lämnar en välskidad ort. Den röda bussen rullade
ner till Rhônedalen för att sedan svänga höger genom skogen in i den tysktalande
delen av Schweiz.

Vi tyckte att vi hade gjort oss förtjänta av en riktigt lyxig after ski och var gör
man det bäst om inte i Leukerbads varma källor. Musklerna blev genast
gladare och vi är redo för morgondagens äventyr. Bagarn sitter i soffan och
myser, så något trevligt ska det nog kunna bli.

KEEP SKIING

Johan

Senaste inlägg

Sök i bloggen

Tryck retur för att söka

Arkiv